)
Att tänka på vid val av flödesmätare
Så gör Fagerberg vardagen bättre för processindustrin.
Vilken flödesmätare passar din process? Det beror bland annat på vad du ska mäta, processens förutsättningar och kraven på mätningen.
Här guidar vi dig genom de viktigaste faktorerna och ger en överblick över olika mätprinciper och var de passar.
1. Börja med mediet
Vätska, gas eller ånga är en första vägledning. Elektromagnetiska flödesmätare passar för ledande vätskor, Vortex kan användas för vätska, gas och ånga, medan Coriolis är ett alternativ när du vill mäta massflöde med hög noggrannhet. Även viskositet, konduktivitet och partiklar i mediet påverkar valet.
2. Olika mätprinciper har olika styrkor
Elektromagnetisk mätning ger lågt tryckfall och saknar rörliga delar. Coriolis mäter massflöde direkt och med hög noggrannhet. Vortex är en robust princip för bland annat ånga och gas, medan Clamp-on-ultraljud gör det möjligt att mäta utan ingrepp i röret.
3. Utgå från processdata
Flödesområde, temperatur, tryck och rördimension hjälper till att avgöra vilka mätprinciper och utföranden som är möjliga. Vid höga temperaturer eller tryck blir även material, anslutningar och tryckklass viktiga.
4. Hur noggrant behöver du mäta?
Kraven skiljer sig mellan exempelvis enkel övervakning, reglering, dosering och debitering. När hög noggrannhet är viktig är Coriolis ofta ett alternativ, men rätt nivå bör alltid utgå från vad mätvärdet ska användas till.
5. Ta hänsyn till installation och processmiljö
Rördragning, raksträckor och tillgängligt utrymme kan påverka både valet och mätresultatet. Korrosiva medier, hygienkrav och explosionsfarliga miljöer kan samtidigt ställa särskilda krav på material, utförande och certifieringar.
6. Vilken mätprincip passar var?
En kort orientering bland våra olika mätprinciper.
Induktiva flödesmätare
Passar för elektriskt ledande vätskor, exempelvis vatten och många processvätskor. De saknar rörliga delar och ger lågt tryckfall.
Coriolis massflödesmätare
Mäter massflöde direkt med hög noggrannhet och passar för både vätskor och gaser. Kan även mäta exempelvis densitet och är ett alternativ för högviskösa medier.
Ultraljudsflödesmätare
Används för flödesmätning av vätskor och gaser. Clamp-on-mätare monteras utanpå röret och möjliggör mätning utan ingrepp i processen.
Svävkroppsmätare
En enkel och beprövad princip för mätning av vätskor och gaser. Passar bra när lokal indikering och enkel avläsning av flödet är tillräckligt.
Vortex flödesmätare
Passar för vätskor, gaser och ånga och används ofta för exempelvis ångmätning. En robust mätprincip med god repeterbarhet.
Termiska flödesmätare
Används framför allt för mätning av gasflöden och mäter massflödet utifrån värmeöverföring. Passar bland annat för tryckluft och andra industriella gaser.
Differenstryck
En beprövad metod för flödesmätning av vätskor, gaser och ånga. Flödet bestäms genom att mäta tryckskillnaden över ett primärelement.
Flödesvakter
Används när behovet främst är att övervaka att ett flöde finns eller att det håller sig inom en bestämd nivå, snarare än att kontinuerligt mäta flödet.
Mekaniska flödesmätare
Använder en mekanisk rörelse för att mäta flödet och används främst för vätskor. Ett alternativ för många enklare mät- och övervakningsuppgifter.
Vilken mätprincip som passar bäst beror på mediet, processens förutsättningar och vad mätningen ska användas till.
Vanliga frågor
Kan en flödesmätare installeras utan att stoppa processen?
Ja, i vissa fall. En Clamp-on ultraljudsmätare monteras utanpå röret och kräver därför inget ingrepp i processen. Det gör den särskilt lämplig vid eftermontage, tillfälliga mätningar eller när processen inte kan stoppas.
Vad påverkar mätnoggrannheten?
Mätnoggrannheten påverkas av både mätprincipen och förutsättningarna i processen. Flödesområde, dimensionering, mediets egenskaper och installation är några viktiga faktorer. Även rördragning och störningar nära mätaren kan påverka mätresultatet.
Kan jag använda en elektromagnetisk flödesmätare för alla typer av vätskor?
Nej, mätprincipen bygger på Faradays induktionslag, vilket kräver att vätskan är elektriskt ledande (oftast minst 5 μS/cm). Det innebär att den fungerar utmärkt för vatten, syror och lut, men inte för demineraliserat vatten, kolväten eller rena oljor. För dessa krävs istället t.ex. ultraljud eller Coriolis.
Vad är fördelen med att mäta massflöde istället för volymflöde?
Volymen på en gas eller vätska ändras när tryck och temperatur varierar, vilket kan leda till mätfel i energiberäkningar eller dosering. Massan är däremot konstant. Genom att använda en Coriolis-mätare eller en tryck/temperaturkompenserad Vortex-mätare får du ett mer exakt värde på den faktiska mängden materia som passerar.
Hur påverkar mediets viskositet valet av mätprincip?
Viskositet påverkar flödets Reynolds-tal. En Vortex-mätare kräver t.ex. ett visst mått av turbulens för att skapa virvlar och fungerar därför dåligt på mycket trögflytande vätskor. För högviskösa medier, som olja eller sirap, är ofta en Coriolis-mätare eller en deplacementmätare ett betydligt bättre val då de är oberoende av flödesprofilen.
Varför kräver vissa mättekniker raksträckor före och efter montage?
Raksträckor hjälper till att skapa en stabil flödesprofil och därmed en tillförlitlig mätning. Behovet varierar mellan olika mätprinciper och påverkas även av exempelvis ventiler, krökar och andra störningar i rörsystemet.